PsykoBiiitch

Ja man är hemma i skåne igen & allt känns skit, verkligen skit!
Jag träffade Oskar igår & jag hälsade på Gynte pynte, men när jag väl kom hem & satte mig kände jag ångesten sprida sig igenom hela kroppen & jag kände mig så fruktansvärt ensam!
Det gjorde å ont i mig & tårarana började rinna, jag vill tillbaka upp!
Jag vill tillbaka till hans kärlek, närhet & värme!
Men jag får vänta 4 veckor till tills han kommer hem!

Men med tanke på vad som händer i morgon så kanske dessa 4 veckorna går riktigt fort!
HOPPAS HOPPAS HOPPAS!!
Sen får vi ju se vad som händer i framtiden, men jag har ju mina planer för hur det ska bli!
Nu ska jag bara lösa allt till det bättre också så att jag får som jag vill!

ÄLskar dig så oerhört mycket & jag vet inte hur jag ska klara mig utan dig!
Seriöst jag menar det!
Jag vill att vi ska ha det såhär bra för alltid!
Saknar dig så det värker i mig!

Du & Jag = Sant!

Ja nu är det bara några timmar kvar tills allt ska in i bilen & jag ska köra!
Men just nu vet jag int varför, men det känns som att saker & ting kan kvitta!
Är et meningen det ska kännas såhär? I så fall, vad är då meningen med det?

Aja runt 5-6 tiden är jag väl hemma i hbg igen & då är det hamburgare med Oskar & hans flickvän som gäller!
Kommer nog behöva det!
Men det absolut första jag ska göra är nog att åka innom Gynte & ge honom en jätte bamsig kram!

Nej nu ska jag väl göra ngt "vettigt"

Jaha i morgon, eller ja rättare sagt idag så åker jag tillbaka till skåne igen!
Jag vet inte hur jag ska känna inför allt, men det känns som om mitt hjärta kommer att gå i sönder & lite till!
Kan inte fatta att jag "bott" här uppe nu i nästan 3 månader, känns som om jag varit här i 3 veckor MAX!
Tiden måste ta det lugnt nu, jag hinner inte med längre, jag får panik om jag inte får hinna leva snart!

Uch jag vill, men jag vill ändå inte, hur fean gör man i sådanna situvationer?

Nej om man skulle sova så man orkar köra hela vägen hem i morgon!
Ha det toppen allihopa!

Ja ja skiter fullständigt i alla jävla onödiga komentarer eftersom ni som läser inte har ngn som helst jävla aning om vad som ligger bakom till varför jag skriver som jag gör, men det skiuter väl ni i?
Åker hem på Lördag förmiddag & fran tills dess blir det inte en ända lugn stund!
Folk hela tiden, hum hade väl hoppats på att kvällen skulle bli lugn, men ack nej!
Aja skit samma palla bry mig!
Har ju faktiskt måndag att se frame mot, det ska bli kul som bara den!

Var hos Tommy innan idag & det var kul, haha Anna & jag var iväg & handlade & jag fick köpa läsk för hennes pengar, det var mycket snällt av henne tyckte jag!

Nej nu ska jag kolla tv, sen bklir det till att laga mat & sen duscha & sova när folket i lägenheten är borta!

Ha det bra allihopa!

Jaha då var det dags att jobba igen, kommit på att jag varit väldigt kass med att uppdatera bloggen denna veckan, hum, varit full rulle hela tiden!
Jag måste umgås så mkt som möjligt med Andreas & vänner här uppe eftersom jag snart åker hem till skåne igen!
Jag vill men samtidigt inte, det är så jävla trist!

Aja nej kolla facebook & sen jobba!

Allt jag behöver är ett litet tecken för att veta att allt detta är sant!
För att vet att jag inte behöver oroa mig, för att veta att jag är älskad.
För att veta vad jag betyder!

Just nu går jag runder i min bubbla & försöker att INTE ta åt mig av allt som sägs & görs.
Men det är så svårt när det gör så ont ibland!
Ibland kan jag ligga vaken flera timmar om nätterna & bara grubbla & tänka & försöka förstå.
Men istället blir det oftast onda tankar, gråt & ångest!
Jag vill ju bara veta & förstå, är det för mycket begärt?

Är jag sexig, vacker, snygg, söt, ful, äcklig, motbjudande?
Uch, nej jag ska kolla klart på Sex and the city, sen blir det till att sova!
Jag måste sluta grubba, hur gör man?

Ja egentligen vet jag inte vad rubriken har med själva inlägget att göra idag!
Kanske ett sådant undermedvetet budskap eller vad man ska kalla dem!

Känner mig kall som is just för tillfället, och det är jag av en anledning, så idag håller jag käften stängd helt enkelt, så får jag inte skit för mina sftiga ord spyor. Det är väl så det blir bäst?!
Jaha då är det bara 6 dagar tills man ska tillbaka hem till skåne, det är skönt men samtidigt så är det jätte ledsamt!

Aja jag drömde bajs drömmar i natt så jag känner mig grymt gråtfärdig, dem gjorde ont, saken är ju den att det käns som att den ska slå in när som helst!
Ja ni kan nog själva lista ut vad den handlade om, annars får ni rita & gissa eller ngt!

Vet inte, men känner mig mest ivägen igen, känner miog oönskad här just nu!
Varför?
haha jo ring & fråga vet jag!
Nej men uch, jag är ju tom spydig i bloggen, vad är nu detta?

Äh jag gher upp, skriver kanske senare om jag nu blir på bättre humör!!

Går den kombinationen ihop?
Haha ja jag är sjuk, men det är inte däför jag är glad, utan anledningen till min lycka är det bara ett begränsat antal som vet & kommer får reda på ett tag fram över!
Jag får se hur mycket jag kommer att skriva om det här, det får framtiden utvisa!

Iaf så ska jag bara ta det lugnt hela helgen & hoppas på att min geber går ner!

Känner att febern börja stiga igen & mår bara skit, ska förska piggna till innan kvällens slut, annars blir det att sjukanmäla sig & vara hemma & kurera sig i morgon framför tv, men bra film & varm choklad eller ngt!

Nej nu ska jag varma maten som älsk lagade till mig innan jag kom hem!
Ja nej skriver mer i morgon =D
Puss Puss!

Ja idag är det precis 4 år sedan min bror gick bort.
Inga ord kan beskriva hur mycket jag saknar honom, tänker på honom varige sekund gör jag också!
Idag vet jag inte vart jag ska bli av, jag har för mycket i skallen & vill bara försvinna just för tillfället!
Men jag måste lära mig hantera detta, jag måste inse att livet går vidare, även om det är svårt!

Sen så får jag ju våndas tills i morgon kväll också, shiet vad jag hatar att vänta =(

Nej ska KANSKE till Tommy idag, annars blir det hemma som gäller!

Ja jag skakar i hela kroppen så jag inte kan sitta still, tankarna bara snurrar runt & runt, jag vet inte riktigt vart jag ska bli av!
Men det löser sig, ska gå ut & röka & kissa & sen ska jag försöka ta mig i kragen & lugna mig 7hg! Men det blir nog svårt med det!
Nej toa & balkong =P

Det ska bli guda skönt med helg, min skalle vet knappt vart jag är ngn stanns nu för tiden!
Pga sömnbrist, jobb & jobbig period gör det mig väldigt skör!
Jaha jobbar väl förmodlingen fram till 18:00 idag, massa pengar det jue, sen är jag ledig lördag & söndag.
Sen ska jag jobba måndag, tisdag, torsdag & fredag nästa vecka!
Helt seriöst, hur ska jag orka det?
Men det är bara "korta" dagar jag ska jobba (hoppas jag)

Nej nu ska gaddarna borstas, håret ska slängas upp, kläderna ska på & jag ska göra i ordning breven som ska skickas till min underbara chef! Jag måste även slänga iväg mail till honom också om hur det gick i onsdags & igår!

I MORRN ÄRE FEEEEEEEEEEEEEEST =D

Jag, Älsk, Erik & sandra ska ha kräft fest, nice som bara fean =D

Vad ska du göra för kul i helgen?

Om jag är pigg? nej det är jag verkligen inte!
Jag är så fruktansvärt äcklig trött, och jag ska jobba idag!
Men som tur är jobbar jag bara till 15:00 så det är nice som fean, hoppas butiken flyter på så att det inte blir lika segt som igår =)

Nej nu ska jag äta upp min macka & min tomats, sen blir det borsta gaddarna & sen köra =D

Jag känner mig det, helt jävla överflödig & oduglig, duger jag till nått igentligen?
I så fall vill jag få det bekräftat!

Allt jag ber om är att få känna existens, att få känna mig älskad & att jag duger till nått iaf!
Hela tiden bränner tårarna & jag blir kall som is för att inte visa det!
För att inte visa hur ont det gör, för att inte visa att jag tar illa upp!
Jag vet inte hur jag ska bete mig, jag vet snart inte vart jag ska eller kan vända mig!

Känner mig bara ivägen & helt jävla överflödig!
Varför?

Min hjärna svämmar över av alla tankar & känslor.
Att vissa saker kan göra ont visste jag ju, men inte att dem skulle göra såhär jävla ont.

Varför nu? Varför detta?
har jag inte redan nog med känslor i mig? Måste dem utöka sig?

Ska bli så skönt att få jobba resten av veckan & sen på lördag få bli onykter & bara glömma allt, men sen vet jag att söndag kommer bli ett helvete, men det får jag väl leva med.

Hela nästa vecka kan hoppa & skita, den behöver inte eccistera, för jag kommer inte existera den veckan, jag kommer bara vara helt enkelt!

Hela tiden känner jag dem jävla tårarna, jag vill bara sluta tänka på allt, men så fort jag får ngt annat i tankarna så faller det ahela tiden tillbaka fast genom omvägar!
Jag vill öppna mig, jag vill bara skrika ut det, jag vill bara få ut all ilska, allt som rör sig i skallen på mig, men jag kan inte! Var är min slagpåse när jag behöver den?!

Ja om 8 min ska jag gå bprt till pizzerian där Andreas väntar med elbilen för att sedan köra mig till Tommy där det blir krativt lekande idag =)
Haha det ska bli nice!
Uch min förkylning vill inte bryta ut, men jag känner det i trötthet & svullna biholor!
men det går nog ändå!
För att fördriva tiden nu på morgonen slängde jag på mig en fin sminkning (Neutraol) & tiog lite ego bilder (som vanligt)
Funderar på att smälla upp dem på bilddagboken sen!

www.psykobiiitch.bilddagboken.se

Cheka läget där & klommentera för allt vad ni kan =D

Nej nu är tiden inne får den 500 meter långa promenaden till pizzerian!


HA D!
I kväll ska jag onnanera, jag behöver det! =D

Just nu är mitt humör en ända stor & brant berg & dalbana! Ena stunden är allt tipp top & sen andra är jag världens bitterfitta!
Varför ska det vara så? När ska mitt liv bli "enkelt"?
Nej slänga mig i sängen så fort jag torkat & läsa sen blir det väl sova, finns inte precis ngt annat att öra ikväll!

Ja som sagt så var vi på inflyttningsfest hos Sami (Ben) Igår =P
Hade en riktigt trevlig kväll & var vä hemma runt halv 1 ngt!
Det var ganska lagom, härligt folk & massa gott att dricka!

Idag vet jag inte riktigt hur jag mår, jag är inte bakis, men det känns som jag håller på att drunkna i alla känslor & tankar.
Jag är så sjukt rädd för det datumet som kommer om 10 dagar!
Den 16 september är det 4 år sedan min bror lämnade oss trgiskt. Nu är jag lika gammal som han var då. Jag är rädd, om ni nu förstår vad jag menar!
Vissa dagar är bättre än andra men den senaste tiden har det inte gått en sekund utan att jag tänker på honom eller saknar honom så sjukt mycket!
Jag trodde smärtan skulle lugnt sig vid det här laget, men nej då!
uch tårrana börjar rinna igen, vet inte hur mycket mer av detta jag orkar!
Funderar på att ringa Cecilia när jag kommer tillbaka till Skåne igen, jag behöver ha hennes hjälp, jag behöver det! Hon vet hur hon ska dra allting ur mig, precis som hon gjorde i frankrike!

Iaf världens bästa kur mot myggbett: klia hål & färsk citron på det =D Det svider men den hjälper ska ni tro!
Syran i citron fräter sönder giftet från myggen =D

Aja jag ska nog snart sova, hatar fullmåne (ja det är det i natt)
Jag bli ännu mer nojig & för det mesta sömnlös dem nätterna, med tanke på att det var fullmåne den natten vi hade minnesstund för Daniel den 16/9 2005!

Nej sluta deppa & försöka komma på ngt att göra!

Haha ja onykter är vi båda två just nu, både jag & andreas! Men fuller vet jag inte om vi är!
Jag vet bara att vi snart ska krypa till kojs & ha en massa fylle mys ;)
Det har jag längtat & suktat efter hela dagen!

Älskar dig min prins så oerhört mkt, du gör mig så underbart lycklig <3
Tack för att du finns!

Ja idag blir det fullt ös =D
Om 30 min sitter jag, Andreas & Nenna på bussen till stan!
Sen blir det bolaget, h&m, gina tricot & ngn sko affär =)
Sen efter det ska Mija hämta Nenna så ska jag & Andreas KANSKE åka till sko kannonen, eftersom vi inte har ngn bil barnstol får dte vänta tills Nenna är hos sin mamma!

Sen ikväll blir det inflyttningsfest =) Så jävla nice det ska bli att få festa loss ordentligt, det var allt för länge sedan, men jag misstänker att jag inte kommer tåla mycket, men då får jag hålla igen, men kul som bara fean ska vi ha iaf!

NEj nu blir det till att tvinga på ANdreas kläderna så vi kommer iväg!!!

Idag klarar jag inte av ngn som helst beröring, känner hur tårarna ligger i ögonen hela tiden, och detta pga av en massa anledning!
Sömnbrist, saknad. längtan!
Vad är jag? Känner mig bara som att jag duger när det passar andra!
Humm ja jag vill inte gå in på känslor för mkt för börjar jag skriva är risken att allt kommer & det vill jag inte!
Jag vet inte varför men det känns som att ngt snart kommer hända & det kommer göra ont!
Eller så är jag bara sådär paranoid igen?!

Jag vet inte hur jag ska hantera mig själv längre, idag är en sådan dag jag önskar att jag slapp vakna.

Det regnar, regnar & åter regnar!
Just ja jag skulle ringa Andreas när jag vaknade, nu ringer mitt alarm & jag har varit vaken i 30 min redan!

Nej ordna frulle så man orkar jobba sen!
Hoppas där finns kaffe när jag kommer till jobb, sen är jag ledig tills nästa onsdag =)
Det är nice, kanske man kan ta igen sömnen för jag lär behöva den veckan efter det!

Nej skit ner er allihopa idag för får inte jag ha en bra dag får ingen annan ha det heller!

Jag fattar det inte, ska inte kolla mer på tv alls idag! ALLT & då menar jag ALLT jag kollat på idag handlar om död & jag orkar inte det! Jag är för svag i psyket just nu för att orka med mig sj!
Känner bomben innom mig som tickar & tickar allt snabbare & om 13 dagar är helvetes dagen här, som tur är så är jag ledig den dagen!
Jag kommer behöva det!
Jag trodde smärtan skulle vara mildare vid det här laget, det har gått 4 år, 4 jävla år av hissar upp & ner från helvetet! Känner hur min ångest gnager i mig & jag har ingen ro, jag kan inte sova, jag minns inte sist jag hade en hel natts god sömn!
Jag ser allt från den dagen som en jävla film i skallen. Allt har svettsat sig fast i näthinnan på mig!

Olycksplatsen, bodet, synen av min bror i kappellet på sjukhuset. Alla jävla intervjuer & reportage hela jävla tiden!
Efter 3 år när allt började kännas bra, kom det fler som ville ha reportage, fler som ville intervjua!

Dem frågade om vi kunde förklara hur hela den dagen förlopp var! det kan jag, utan en ända minnes lucka i det hela!

Allting började som en helt vanlig fredag, väckarklockan ringde fast jag låg kvar i sängen ett tag till. Efter att kläderna åkt på så satte jag mig vid datorn för att fördriva tiden tills jag skulle till skolan. Mamma sov & pappa & Daniel var på jobb. Jag släckte i hela huset och gav mig iväg till bussen. På vägen träffade jag den gamla mannen och hans mins lika gamla hund. Vi hälsade på varandra och fortsatte sedan att gå åt varsitt håll. Bussen var lika full denna morgon som alla andra mornar. Det var en stor lättnad att till slut få hoppa av bussen och få komma in på skolan.
Eftersom det var fredag så slutade jag vid lunch och hade endast tre lektioner. Men jag hoppade över den sista den dagen. Mamma och jag skulle nämligen till banken den dagen och fixa med en check. Oskar hängde med som vanligt. När vi kom hem ringde telefonen, det var pappa som ringde och sa att det hade hänt en olycka på Daniels arbetsplats. Mamma kallade ner mig och berättade vad som hade hänt och att hon skulle åka dit nu genast. Jag visste inte hur jag skulle reagera på vad jag nyss fick höra.
Jag gick upp på mitt rum och berättade för Oskar. Till slut var jag tvungen att ta reda på mer så jag började kolla nyheterna på Internet & på text tv där det stod att två hade blivit svårt skadade och att två hade dött. Jag fick en super konstig känsla som gick igenom hela kroppen. Till slut ringde jag mamma och frågade om Daniel var någon av dom fyra, men hon visste ingenting. Det gick ett tag till, sen kom tårarna och all oro. Jag ringde mamma igen och bad henne då komma & hämta mig. .
Men poliserna tyckte inte att mamma eller pappa skulle köra där ifrån ifall dom skulle få reda på någonting så en polis skickades ut för att hämta mig & Oskar. När vi väl var framme fick jag reda på att familjen till den andra avlidna precis hade fått sitt besked. Obehaget i kroppen bara växte och växte och jag kände att någonting var så fruktansvärt fel. Efter att vi väntat i några timmar Kom poliserna mot oss, tog av sig mössorna och då visste jag. Jag tappade kontrollen och kännseln i min kropp och föll till marken.
Tårarna forsade och livet kändes som ett rent helvete.
Vem skulle man skylla på? Vem kunde man ge skulden, sparka och slå på för detta? Till slut gick vi in i ett rum med en polis och social arbetare, kuratorer. Vi fick nummer till polisen, socialjouren, kuratorer. Tårarna slutade inte forsa utan det kändes som att det skulle bli floder vid våra fötter.
Tillslut kände jag att jag knappt inte hade någon luft i mina lungor & gick ut för att ta en nypa frisk luft. Samtidigt tog jag upp mobilen och ringde Nina och Jennie för att berätta vad som hänt.
Nästan direkt efter beskedet började vi ringa runt för att berätta vad som hänt. Men eftersom vi inte hade Daniels mobil så kunde vi inte ringa hans vänner för att berätta vad som hänt med honom, utan jag fick gå in på hans msn när vi kom hem & berätta för alla där. En efter en ringde hans vänner hem till oss och en efter en så ringde alla på dörren. Alla var ju så klart jätte lessna och tårarna sprutade från allas ögon. En del av hans vänner ville bara inte tro det & trodde att jag satt & ljög på msn men när dom kom hem till oss så förstod dom att det var sant.
Hela dagen och in på sena kvällen så hade vi folk hos oss, men vid 22:00 så kom Crille och Carro hem till oss och sa: Nu vill vi att nu följer med oss.
Vi hoppade in i bilarna och följde efter crilles bil.
Dom tog oss till Berga där olyckan hade skett där dom nu också hade arrangerat en minnes stund för Daniel med ljus på ett altare och framför låg där ett kors av blommor och på porten in till byggnaden hängde ett stort kollage där det stod Tots på där alla fick skriva personliga kommentarer om honom.
Överallt såg jag tårar som föll till marken och man hörde snyftning efter syftning. Efter ett tag sa Crille & Nalle att vi skulle köra en bilkortege genom satan i Daniels ära.
Det blev också så, tårarna kom hela tiden. När vi kom tillbaka till Berga fick vi höra att det skulle bli en mer arrangerad minnesstund lördagen efter med upp till 200 människor om inte fler. Vi skildes åt för kvällen men Crille och några fler åkte med oss hem och resten hem till sig.
Dagen var slut för oss, men för Daniel var hela livet slut, han hann bara bli 21 år gammal. Hans liv slutade innan det riktigt hann börja.
Vi fick bevis på att en dag som börjar som vilken dag so helst kan sluta på ett sätt som man aldrig ens vågat drömma om. Vi fick bevis på hur jävla orättvist allting är.

Fredagen den 16 september 2005 förlorade min familj en underbar son & bror. Många förlorade en underbar vän, en vän som dom håller så värmt om hjärtat att dom dyrkar märken han går på. Ida förlorade sin fästman.
Men när något sånt här händer så måste man samla allt sitt mod och alla sin styrka, man får gråta hur mycket man vill, men man måste också tänka på att ta vara på det som finns kvar i livet.
Att vara stark är inte att dölja sina känslor utan att kunna visa de: gråta när man är lessen, skratta när man är glad & skälla när man är arg. Man måste även förstå att man kanske inte klarar allting på egen hand utan vågar be om hjälp.
Detta är en sak som aldrig borde få hända någon. Man önskar inte detta ens sin värsta fiende. Ingen förtjänar att gå igenom det vi gör nu.
Men man måste även inse att livet går vidare och det måste man tänka på ibland. Det kommer olika perioder med olika känslor som man måste lära sig hantera på det bästa sättet.

Daniel "Tots" Nilsson
1984-05-17
2005-09-16

Du är Älskad av många & är för evigt saknad i våra hjärtan!

Detta året är jag lika gammal som Daniel var när han gick bort!
När jag var 17 trodde jag livet skulle vara "slut" när man var 21, att man redan hade gjort allt som gick att göra!
Men nu vet jag hur fel jag hade, hur mycket mer Daniel hade att se fram emot, bilda familj, gifta sig, får göra vid sin bil Själv. Men allt detta som jag får chansen till försvan för honom!
Varför ska det vara så orättvist?
varför just han?
Han hade alltid sitt motto:
"jag kommer leva hårt & dö ung"
Du skulle aldrig sagt så Dalen, du skulle aldrig sågt det!
Ser du vad som hände när du sa så? Ser du allt därifrån där du nu är!

Tårarna sprutar & jag vill bara ha hem dig igen, kan du fatta det?!
Kan du fatta hur saknaden & sorgen värker i mig?

Du är min idol Dalen, mitt livs största idol!
Jag älskar & saknar dig & jag ska leva lite xtra för dig ska du veta!
Du kommer alltid att ha den största delen av mitt hjärt!

Ja kudden ska snart falla offer för en minst 8 timmars lång våldtäckt!
Aja iaf ska vi sova tills Nenna vaknar & ropar efter att få kolla Disney =P
Haha ska jobba i morrn, men som tur är börjjar jag ej fören 15:00 men innan dess ska jag tanka bilen & KANSKE hinna tvätta den! Men får se om jag orkar det & om jag hinner!

Aja bajsar på allt idag är för trött för att ens orka tänka & det är så jävla skönt, det är precis vad jag behöver!
Mej nu ska jag överraska kudden med mina onske fulla planer =D


Natt Natt!

Haha Ja Varför ska ungar vakna så fruktansvärt tidigt? Haha aja sova får vi väl göra när vi ligger hemma bakis på söndag & inte vet var vi har rövarna efter Bens fest på lördag!
Haha aja idag ska det jobbas, gram till 18:00 som det ser ut nu, kanske slutar tidigare, får se när jag är klar!
Min mage är upp & ner idag, känner en oror i kroppen & jag kan inte förstå varför!

Jag vet att jag är ett svin ibland, som jag har sagt tidigare så vill jag öppna mig men det går inte!
men jag hoppas att du en dag kan lära dig läsa mig & förstå när & vad som är fel!
Men det får ta den tid det tar!

Nej nu kallar jobbet! =)

HA D!

Jag är så trött på alla deppiga & negativa inlägg hela tiden, men jag vet inte vad jag ska skriva, en blogg är väl till för att kunna skriva av sig vad man känner, tycker & tänker? Eller har ja fattat det helt fel?
Men jag orkar inte mer nu, jag är trött på att vara deppig, jag är trött på att gråta!

Tack Oskar för att du lyssnade på mig innan!

Aja laga maten, den lagar ju inte sig sj, tråkigt nog!
sen ska jag slänga mig i sängen med musik & bok & spendera resten av denna jävla skit dag där!